Viktiga observationer från det svenska folkmordsmålet

I denna artikel används eziderna som benämning på den etnoreligiösa gruppen ezider (även känd som jazidier, yazidier och yezidis).

Den 10 oktober 2024 var det förhandlingsdag 2 av 31 i målet mellan åklagaren och Lina Ishaq på Stockholms tingsrätt, i Sverige.

Dag två tillägnades att fastställa vilka eziderna är, om de utgör en folkgrupp som skyddas av folkmordskonventionen och slutligen om händelserna som började i augusti 2014 utgör folkmord. Under dagen var fokus därmed på eziderna och folkmords begreppet, den tilltalade och hennes handlingar var därmed inte mycket i fokus.

Åklagaren tillägnade eziderna ganska mycket tid då det är viktigt för domstolen att fastställa att eziderna utgör en grupp som skyddas enligt folkmordskonventionen. Värt att notera är att åklagaren har valt att klassificera brotten som skett mot eziderna motiverade av deras religiösa tillhörighet och inte den etniska. Enligt åklagarens resonemang ville IS-terroristerna att eziderna religion skulle förintas. Åklagaren har valt att ta förövarens uppsåt som utgångspunkt och därför framställt att eziderna utsattes för folkmord pga. sin religiösa tillhörighet.

Trots att åklagarens resonemang är förståeligt och ur ett juridiskt perspektiv rätt, är det viktigt att detta uppmärksammas för att utomstående inte ska tolka detta fel. Att förövaren sett ezidernas religion som motivation för att förinta dem ska inte tolkas som att eziderna bara utgör en religiös grupp. Likt judarna är den ezidiska identiteten multidimensionell där religion och etnicitet utgör två lika viktiga sidor av identiteten. Det är för många svårt att förstå hur en grupps identitet kan vara så starkt baserad på den etnoreligiösa tillhörigheten.

För att få en bättre förståelse av detta rekommenderar vi att läsa verket av Artur Rodziewicz, där författaren förklarar den ezidiska identitet och hur den skiljer sig från den västerländska uppfattningen av etnicitet.

Rodziewicz, A. (2018).
Milete min Êzîd. The Uniqueness of the Yezidi Concept of the Nation. Securitologia, 2018 (1). Tillgänglig att läsa här.

När det gäller det ezidiska språket valde åklagaren att använda UNITADs och andra organisationers bedömning; att eziderna talar en dialekt av kurdiskan. Det är verkligen synd eftersom kurdiskan av många lingvister inte ens klassificeras som ett språk, snarare en samling av olika språk som talas av människor som anser sig vara kurder. Ezidernas språk har alltid kallats ezdiki. Ezdiki liknat kurmanji lika mycket som hindi liknar urdu. Ingen utbildad person skulle idag anse att hinduer (eller medborgare av Indien) är Pakistanier eftersom deras språk är lika. Det rör sig om samma förhållande mellan eziderna och kurderna som det är mellan mellan Indiens och Pakistans befolkning. Även om denna fråga inte är den viktigaste och är bättre lämpade för en diskussion för lingvister, är det viktigt att inte bara acceptera ståndpunkter som vissa organisationer har tagit.

Under förhandlingen visade åklagaren upp videos från UNITAD. I dem förekom intervjuer med ezidiska offer men många gånger förekom brister i översättningen mellan det personerna i videon sa och den undertext som visades på bild. I många fall använder man kurdiska tolkar och redan där hamnar eziderna i ett underläge eftersom deras röst presenteras av ytterligare en förövare. Det saknas i nuläget ezidiska tolkar både i Sverige och i väst och det är ett faktum att de flesta tolkar som används för eziderna är kurder. Även om det kan upplevas som en överspelad aspekt är det viktigt att inte glömma att kurderna i mellanöstern (nu även mycket vanligt förekommande i sociala medier) bedriver en aggressiv propaganda där de tystar ner ezidernas protester när de vägrar att bli en del av den kurdiska identiteten.

Risken med att inte uppmärksamma detta faktum kan vara att vissa försöker dra nytta av det lidande som eziderna har utsatts för. En del aktörer i mellanöstern, särskilt de som vägrar att acceptera ezidernas unika etno-och religiösa tillhörighet, däribland kurdiska extremister, vill gärna att eziderna klassificeras som en religion för att kunna påstå att eziderna är en del av dem. Med andra ord försöker de spela offer under ezidernas namn. Men låt oss i detta sammanhang inte glömma att samma kurdiska trupp som ”öppnade en korridor för de ezider som svälte i Sinjarbergen i norra Irak”, också var de som avväpnade eziderna och öppnade en korridor för att IS från första början skulle kunna attackera de ezidiska städer och byar som finns i Sinjar regionen. Det var trots all samma kurdiska trupper som hade fått order uppifrån att de skulle lämna sina poster för att IS lätt skulle kunna ta över den ezidi-bebodda regionen.

Läs mer om detta:

The shocking Kurdish role in Iraq’s Yezidi genocide på ”the Cradle” (här)

Och:

Can The Peshmerga Fighters Be Held Liable For Abandoning The Yazidis In Sinjar? På Forbes (här).

Dessa iakttagelser ska inte ses som en attack mot åklagaren, polisen och de andra yrkeskategorier som jobbar med eziderna och folkmordet. Många gånger är dessa människor inte medvetna om de underliggande orsakerna till varför det förekommer så vilt skilda uppfattningar om den ezidiska identiteten och tillhörigheten. Samtidigt måste det påpekas att åklagaren också uppmärksammade rätten om att det finns skiljaktigheter kring hur eziderna ska benämnas. Förhoppningsvis är detta något som rätten (två juristdomare och tre nämndemän) uppmärksammat och understryker i den slutliga domen när den väl kommer.

Det är därför viktigt att domare, åklagare, advokater, myndigheter och politiker i väst är uppmärksamma på vilka konsekvenser deras benämning på eziderna får eller kan få. För eziderna är det inte bara viktigt att världen erkänner folkmordet och att de överlevande får upprättelse samt stöd; För eziderna är det också viktigt att väst inte tvångs-grupperar eziderna med kurderna och därmed fortsätter med samma förtryck som de flytt ifrån i mellanöstern.

Slutligen hoppas vi på Ezidi Times att alla ezider som läser detta inlägg förstår att vi måste jobba mer aktivt med att bedriva våra rättigheter och göra våra röster hörda. I nuläget har många nationella institutioner och internationella organisationer svårt att hitta professionella aktörer som är ezider. Det är då inte konstigt att andra (icke-ezider) tolkar och grupperar in ezider där det passar dem.