Italienska parlamentet överväger att erkänna ISIS:s grymheter mot ezidier som folkmord
Ett förslag har lagts fram i det italienska parlamentet som kräver erkännande av folkmordet som begicks mot det ezidiska folket av ISIS år 2014. Initiativet kommer efter flera års internationell debatt och ökande krav på rättvisa för ezidierna, som utsattes för obeskrivliga grymheter under ISIS:s brutala angrepp på Shengal (Sinjar) i Irak.
Förslaget, som leds av Laura Boldrini, medlem i det Demokratiska partiet, uppmanar den italienska regeringen att formellt erkänna händelserna som ett folkmord. Boldrini presenterade förslaget under en parlamentsdebatt den 21 februari 2025 och betonade vikten av att erkänna dessa brott enligt internationell rätt. Hon underströk frågans brådskande natur och påpekade att flera länder, inklusive Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Kanada, redan har erkänt våldet mot ezidier som ett folkmord. Hon argumenterade för att även Italien måste inta en tydlig ståndpunkt i frågan.
I sitt anförande lyfte Boldrini fram de specifika grymheter som begicks under ISIS:s angrepp på Shengal 2014, vilket ledde till att över 5 000 ezidier dödades och mer än 6 000 kvinnor och barn kidnappades. Hon betonade också att många ezidier fortfarande är på flykt och fortsätter att utsättas för våld och förföljelse.
Boldrini påminde parlamentet om att ezidierna lämnades försvarslösa under folkmordet, då de irakiska styrkorna och de kurdiska peshmergastyrkorna drog sig tillbaka trots sitt numerära övertag. Detta övergivande tvingade ezidierna att försvara sig mot ISIS med begränsade resurser, vilket ledde till ett desperat men beslutsamt motstånd.
Den italienska politikern hänvisade också till tidigare resolutioner, inklusive en från utrikesutskottet 2019, som krävde ett internationellt erkännande av folkmordet på ezidierna. Trots dessa insatser har dock inga konkreta åtgärder vidtagits av Italiens regering för att genomföra en sådan hållning.
Boldrinis uppmaning till handling betonar behovet av ett officiellt erkännande av folkmordet, vilket hon ser som ett avgörande steg mot rättvisa för det ezidiska folket. Hennes förslag har fått uppmärksamhet, inte bara från lagstiftare utan också från internationella människorättsorganisationer, som ser erkännandet av dessa brott som en nödvändig del av rättvisa, erkännande och försoning.
Debatten i Italien speglar en bredare internationell diskussion om ansvar för ISIS:s grymheter och kampen för att se till att offren för sådana fruktansvärda brott får det erkännande och den rättvisa de förtjänar. Det ezidiska folket, trots sin motståndskraft, bär fortfarande ärren från 2014, och deras kamp förblir en kraftfull påminnelse om vikten av att ställa folkmordsförövare inför rätta.
När förslaget behandlas i det italienska parlamentet är det tydligt att frågan om att erkänna folkmordet på ezidierna inte bara handlar om en juridisk definition, utan också om en moralisk skyldighet. Med världens ögon riktade mot Italien kan beslutet skapa ett betydande prejudikat i kampen för rättvisa för andra utsatta grupper världen över.
Erkännandet av folkmordet på ezidier har gått långsamt globalt. Trots att FN och Barack Obama snabbt erkände ISIS:s grymheter som folkmord, har erkännandet och ansvarsutkrävandet av ISIS-medlemmar varit bristfälligt. Situationen är särskilt problematisk eftersom Irak och Syrien varken har visat intresse för eller vidtagit åtgärder för att ställa ISIS-förövare till svars. Det faktum att många ISIS-medlemmar har spridit sig över hela Europa, förklädda som offer och flyktingar, förvärrar situationen ytterligare, eftersom de är svåra att identifiera.
Allt detta pekar återigen på att det internationella samfundet måste inrätta en tribunal för att återupprätta rättvisan i regionen. En sådan tribunal skulle inte strida mot rättsstatsprincipen, som vissa har hävdat, eftersom den inte skulle fokusera på en specifik del av en konflikt, utan snarare på individer som har begått krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. Värt att notera är att ISIS:s offer inte tillhörde en specifik grupp eller sida i en konflikt, utan var icke-muslimska minoriteter över hela Mellanöstern. Det är dock uppenbart att ingen dominerande internationell makt hittills har visat intresse för att återupprätta rättvisan, såsom de gjorde i Rwanda och Jugoslavien.
