Ny utveckling i vårdnadstvisten för det ezidiska barnet mellan biologisk familj och IS-änka
För mer än ett år sedan rapporterade Ezidi Times att turkiska myndigheter hade arresterat en IS-medlem, Sabah Ali Oruç, på anklagelser om “internationell människohandel” efter att ett ezidiskt barn hade blivit bortfört från Irak, handlat via dark web och smugglats in i Turkiet. Barnet hade sålts av ISIS i Irak för 500 dollar och förts till Turkiet 2018 med ett falskt pass. Efter att barnet räddades i februari 2021 placerades det i ett statligt drivet fosterhem i Ankara, under skydd av Ministeriet för familj och sociala frågor. Trots detta, i en kontroversiell rättslig utveckling, återlämnade ministeriet senare vårdnaden om barnet till en familjemedlem till ISIS – Oruçs fru, Saibe Adnan.
Turkiska medier rapporterar att en ezidisk kvinna från Irak har trätt fram som barnets biologiska mamma och har lämnat ett DNA-prov till turkiska myndigheter, som ska jämföras med det ezidiska barnet. En domstolsförhandling är planerad till januari 2025, då det biologiska släktskapet mellan Ezidibarnet och den ezidiska kvinnan från Irak ska fastställas.
Hur Ezidibarnet Fördes till Turkiet
Barnets bortförande inträffade under en större IS-operation riktad mot den ezidiska befolkningen i Irak, där många kvinnor och barn blev bortförda, sålda och slavar. Barnet handlades initialt via dark web och lades ut till försäljning online. Turkisk polis, som arbetade i samarbete med underrättelsetjänster, genomförde en operation i Ankara i februari 2021 och räddade den (vid den tiden 6-7 år gamla) flickan från ett ISIS-gömställe.
Under operationen arresterades Oruç, tillsammans med andra ISIS-medlemmar inklusive Anas V., Nasır H. R. och Sabbah Ali Oruç. Oruç erkände senare att han hade fört barnet till Turkiet, där hon såldes till andra ISIS-medlemmar. Efter hans arrestering åtalades Oruç för “internationell människohandel” och sattes i förvar i Sincan F-typ fängelse. Två andra personer som arresterades tillsammans med honom släpptes under rättslig kontroll.
Rättsliga Förfaranden i Turkiet
Barnet förblev i statens vård i ett fosterhem under skydd av Turkiets Ministerium för familj och sociala frågor. År 2022 ansökte Oruçs familj om vårdnad för att återfå vårdnaden om barnet. Deras argument, som lades fram för Ankara 19:e familjerätten, var att barnet var muslim, adopterat i Irak, och hade tagits i statens vård på grund av ett “översättningsfel” när turkiska myndigheter genomförde en razzia hemma hos dem. Familjemedlemmarna insisterade på att de hade rätt till vårdnad eftersom de var barnets rättmätiga vårdnadshavare.
Domstolen avvisade dock denna ansökan. Den fastslog att de inblandade var IS-medlemmar och att barnet hade förts till Turkiet som fånge, inte som adopterat eller muslimskt barn. Domstolen betonade också att barnet var Ezidi, inte muslim, och hade tagits som en “krigsbytet” av IS. Domarna avslog vårdnadsansökan och bekräftade barnets statliga skydd.
Kontroversiellt beslut av Turkiska myndigheter leder till upprörda känslor
Trots detta bakslag valde Oruçs familj att pröva en annan väg. I mars 2023 ansökte de om vårdnad genom Ankara 8:e civilrättsdomstol. Denna gång beslutade domstolen att ge Saibe Adnan, Oruçs fru, rättslig vårdnad om barnet. Saibe Adnan är en änka efter en ”IS-guvernör” från Irak, och hennes mans status som IS-ledare komplicerar de etiska och rättsliga frågorna kring fallet.
Beslutet har väckt stark upprördhet, särskilt bland ezider och en familj i Irak som hävdar att de är barnets biologiska släktingar. Denna familj har lämnat DNA-prov till turkiska myndigheter, och erbjuder bevis på att de är barnets rättmätiga biologiska familj. En domstolsförhandling är planerad till januari 2025, inför vilken en DNA-jämförelse kommer att göras för att fastställa barnets biologiska släktskap med den irakiska kvinna som hävdar att hon är barnets mor.
Fallet har väckt omfattande debatt i Turkiet, där människorättsgrupper och juridiska experter ifrågasätter hur rättsväsendet hanterar ärendet. En viktig fråga som lyfts är bristen på en juridisk representant för barnet, som enligt lag bör utses av Turkiets advokatsamfund under vårdnadsprocesser. Hur turkiska myndigheter har hanterat fallet, särskilt de inkonsekventa beslut som fattats av domstolar, rättsväsende och Ministeriet för familj och sociala frågor, har lett till kritik om att barnets välbefinnande och juridiska rättigheter har förbisetts.
Just nu pågår den rättsliga striden fortfarande, och barnets framtid är osäker. Den pågående utredningen, DNA-testningen och domstolsförhandlingen 2025 kommer slutligen att avgöra barnets biologiska identitet och vem som ska ha rätt att ta hand om henne. Fallet belyser bredare oro för behandlingen av ezider som överlevt folkmordet orkestrerat av IS, särskilt i samband med vårdnadstvister och den komplexa korsningen av internationell rätt, människohandel och rättigheterna för bortförda barn.
