Schweiziska parlamentet erkänner folkmordet på ezidierna (yezidierna/jesiderna)

Den 17 december 2024 erkände Schweiziska nationalrådet officiellt de massiva grymheter som begicks mot eziderna av Islamiska staten (IS) 2014 som folkmord. I ett historiskt beslut fördömde den schweiziska lagstiftande församlingen den systematiska våldskampanjen, inklusive massmord, sexuellt våld, tvångsförflyttningar och förstörelsen av kulturellt arv, som utfördes av terroristgruppen i norra Irak.

Med 105 röster för, 61 emot och 27 avståenden antog nationalrådet en resolution som inte bara erkände folkmordet utan också uppmanade den schweiziska regeringen att vidta aktiva åtgärder på den internationella scenen för att förespråka rättvisa och ersättning för de ezidiska offren. Beslutet fattades efter en intensiv debatt inom parlamentets utrikesutskott (APK-N), där förslaget godkändes med knapp majoritet, 12 röster mot 10.

Resolutionen tog särskilt upp de fruktansvärda händelserna den 3 augusti 2014, då IS inledde en storskalig attack mot de områdena bebodda av ezider. Under denna attack dödade terroristgruppen över 5 000 ezidiska män och kvinnor, bortförde cirka 7 000 människor och utsatte otaliga andra för sexuell slaveri och tvångsreligion. Ödet för ungefär 2 600 kvinnor och barn är fortfarande okänt. Förenta Nationerna hade redan klassificerat dessa grymheter som folkmord 2016, men det formella erkännandet från Schweiziska parlamentet innebär ett betydande politiskt och moraliskt uttalande.

En starkt politiskt signal

Förespråkare för resolutionen, inklusive Sibel Arslan (Gröna/BS), hävdade att erkännandet av folkmordet sänder ett starkt politiskt signal mot islamistisk terrorism och ett tydligt budskap om det internationella samfundets åtagande för mänskliga rättigheter och skyddet av minoriteter. Arslan, som är medlem i utrikesutskottet, betonade vikten av att ställa förövarna till ansvar för sina brott och hävdade: “FN har klassificerat detta som folkmord. Flera stater har följt denna uppmaning. Vi kan nu bidra till att säkerställa att dessa grymheter inte förblir ostraffade.”

Beslutet markerar ett tydligt brott med ståndpunkten från den parlamentariska minoriteten, som motsatte sig resolutionen. Pierre-André Page (SVP/FR), som talade på oppositionens vägnar, hävdade att erkännandet av brott av denna natur inte låg inom det schweiziska parlamentets ansvar. Han varnade för att sådana deklarationer kunde skapa ett “problematiskt prejudikat” för framtiden. Trots dessa farhågor avvisade majoriteten av parlamentarikerna denna syn, och resolutionen antogs slutligen.

Ett historiskt ögonblick för eziderna

Erkännandet av folkmordet av Schweiziska nationalrådet representerar ett historiskt ögonblick för de ezidiska folket, som länge har kämpat för internationellt erkännande av deras lidande. Efter omröstningen i parlamentet ålades den schweiziska regeringen att sprida resolutionen genom diplomatiska kanaler och förespråka för internationella åtgärder för att säkerställa rättvisa och ersättning för offren. Detta inkluderar att pressa det internationella samfundet att prioritera utredning och åtal av de som är ansvariga för de grymheter som begicks av IS.

Resolutionen uppmanade också till fortsatta ansträngningar för att bevara det ezidiska kulturella arvet, vars religiösa platser och kulturella landmärken var måltavlor för förstörelse av IS-styrkor. Många ezider lever fortfarande i flyktingläger, medan andra har tvingats söka asyl i Europa och andra delar av världen.

Internationella implikationer

Schweiz beslut är betydelsefullt i det bredare sammanhanget av internationell diplomati och rättvisa. Genom att formellt erkänna folkmordet ansluter sig Schweiz till en växande lista av länder som har tagit steg för att erkänna allvaret i de brott som begicks mot det ezidiska folket. Detta erkännande kan ytterligare sätta press på andra regeringar och internationella organ att vidta mer definitiva åtgärder för att säkerställa rättvisa för offren för IS:s terrorangrepp.

Beslutet från det Schweiziska nationalrådet en stark påminnelse om det pågående behovet av globalt ansvarstagande och stöd för offren för folkmord. Även om den smärta och förlust som ezidierna har lidit inte kan göras ogjord, är detta formella erkännande ett viktigt steg mot rättvisa och bevarandet av deras historia och kultur.

Slutligen vill vi på Ezidi Times framföra vårt uppriktiga tack till de egagerade ezidier och alla involverade personer som har arbetat outtröttligt för att säkerställa erkännandet av folkmordet. Deras mod och beslutsamhet att bringa denna grymhet i ljuset är verkligen inspirerande. Genom att driva på för ett formellt erkännande söker de inte bara rättvisa för offren utan ser också till att ezidernas lidande aldrig glöms bort.

Vi vill särskilt uttrycka vår uppskattning till:

Farhad Ismail

Fabian Molina

Delshad Ido

Nicolas Walder

Sibel Arslan

Sepan Ajo

Tack för ert orubbliga engagemang för rättvisa och för era outtröttliga ansträngningar i arbetet för erkännandet av det ezidiska folkmordet.