Mens PKK bruger Ezidiernes lidelser til at opnå sympati og legitimitet i Vesten, er sandheden, at de bruger Ezidierne som dække for deres egne planer. PKK’s handlinger viser, at deres mål ikke er at beskytte Ezidierne, men at etablere kontrol i et nøgleområde. Dette er farligt for Tyrkiet, og jo længere PKK får lov til at opholde sig i Sinjar, desto sværere vil det blive for Tyrkiet at skubbe dem ud.
Situationen i Sinjar har blivit en växande oro för Turkiet. PKK, en kurdisk militant grupp, har etablerat sin bas där med stöd från externa makter. PKK:s närvaro i Sinjar handlar inte bara om att “hjälpa” det jezidiska folket; det är ett allvarligt hot mot Turkiets säkerhet. Sedan ISIS lämnade området har PKK utnyttjat maktvakuumet och siktar på att kontrollera en landremsa som skulle kunna koppla samman Syrien och Kandilbergen, där gruppen har haft ett fäste i åratal.
While the PKK uses the suffering of the Ezidis to gain sympathy and legitimacy in the West, the truth is they are using the Ezidis as a cover for their own plans. The PKK’s actions show that their goal is not to protect the Ezidis, but to establish control in a key area. This is dangerous for Turkey, and the longer the PKK is allowed to stay in Sinjar, the harder it will be for Turkey to push them out.
По данным правозащитных организаций, в настоящее время около 800 езидских женщин и девушек содержатся в тюрьмах под контролем Хайят Тахрир аль-Шам (HTS) в Сирии. Эти женщины были захвачены во время нападения ИГИЛ на езидов в 2014 году и теперь находятся под угрозой дальнейших злоупотреблений под контролем HTS.
2007 yılında, Hales, annesi ve kız kardeşiyle birlikte Almanya’ya kaçtı—bu ülke, hem özgürlükleri hem de değerleriyle, sonunda sadece takdir etmekle kalmayıp, bir anlamda sevmeye başladığı bir yer oldu. Ezidi bir halk olarak, yüzyıllardır süren zulme maruz kalan bir toplumdan gelen Hales için özgürlük kavramı büyük bir anlam taşıyor. İslamcı grupların işlediği vahşetler, ona özgürlüğün değerini derinlemesine anlamasına yol açtı. 70’ten fazla Ezidi soykırımının en yenisi, 3 Ağustos 2014’te yaşandı ve hâlâ binlerce kadın IŞİD tarafından esir tutuluyor. Hales, “Esaret içinde yeterince yaşadık; şimdi özgürlüğümüz ve haklarımız için ayağa kalkma zamanı,” diyor.
Die Resolution befasste sich speziell mit den erschütternden Ereignissen des 3. Augusts 2014, als der IS einen groß angelegten Angriff auf von Jesid*innen bewohnte Gebiete startete. Bei diesem Angriff tötete die Terrorgruppe über 5.000 jesidische Männer und Frauen, verschleppte etwa 7.000 Menschen und unterwarf unzählige andere sexueller Sklaverei und Zwangsübertritten. Das Schicksal von etwa 2.600 Frauen und Kindern bleibt unbekannt. Die Vereinten Nationen hatten diese Gräueltaten bereits 2016 als Völkermord eingestuft, doch die formelle Anerkennung des Schweizer Parlaments stellt eine bedeutende politische und moralische Erklärung dar.
Många stater saknar korrekt eller tillräcklig kunskap om eziderna, vilket ofta leder till missförstånd om deras identitet och felaktig klassificering av dem som en del av den kurdiska folksamlingen. Denna missuppfattning äventyrar ezidernas identitet, överlevnad och självständighet. Hat och hot mot dem sprider sig alltmer på nätet, drivet av utbredd desinformation, ofta spridd av icke-ezidier. Många kurdiska politiker utnyttjar situationen genom att försöka vinna röster i Irak under förespeglingen att stödja ezidierna. Samtidigt, bakom stängda dörrar, bidrar samma politiker till den växande hatkampanjen mot det ezidiska folket.
Malala shared her admiration for Mediha’s courage and her desire to bring attention to the plight of Ezidi women and girls. Mediha, who has looked up to Malala as a source of inspiration, expressed her hope that her film would serve as a platform for the voices of Ezidi survivors. “I want to make something for my people”.
The Shingal Autonomous Administration in Iraq has announced the launch of a signature campaign to recognize the atrocities committed against the Ezidi people, particularly the events of August 3, 2014, as genocide. The campaign was unveiled on the 9th anniversary of the liberation of Shingal and aims to bring international Read more…
Der türkische Staat greift Şengal seit 2017 an, um den Wiederaufbau und die Autonomie der Eziden nach dem ISIS-Völkermord zu stören. Diese Angriffe, die routinemäßige Bombardierungen ziviler Gebiete umfassen, spiegeln eine breitere Politik der Türkei wider, die darauf abzielt, die Eziden zu vertreiben und ihre Bemühungen, ihre Gesellschaft wieder aufzubauen, zu untergraben.
Şengal, Ezidi halkının son bağlı yerleşim yeri olup 3 Ağustos 2014’te IŞİD tarafından hedef alınmış, bunun sonucunda kitlesel ölümler, kaçırmalar ve yerinden edilme yaşanmıştır.
Türk devleti, 2017 yılından itibaren Şengal’i saldırılarla hedef alarak, Ezidi halkının IŞİD sonrası yeniden yapılanma ve özerklik çabalarını kesintiye uğratmayı amaçlamaktadır. Sivil alanlara düzenlenen rutin bombalamalar, Türkiye’nin Ezidi halkını yerinden etmek ve toplumlarını yeniden inşa etme çabalarını engelleme yönündeki geniş politikasını yansıtmaktadır.
Ezidiler, Ezdiki dilini konuşan ve Şarfadin adı verilen Ezidi inancını takip eden bir halktır. Ezidiler, etnik ve dini bir grup (etnodini grup) olup, dinleri 6700 yıldan daha eskiye dayanmaktadır.
Jesiden sprechen Ezdiki und sind Anhänger der jesidischen Religion, die als Sharfadin bekannt ist. Die Jesiden sind eine ethnisch-religiöse Gruppe, deren Religion über 6700 Jahre alt ist.
Ezidier talar ezdiki och följer den ezidiska religionen kallad Sharfadin. Ezidier är en etnisk och religiös grupp (etnoreligiös grupp) och deras religion är över 6700 år gammal.
Det finns cirka 550 000 ezidier i Irak, varav över 100 000 har migrerat utomlands. De som är kvar i fördrivning eller i områden som Sheikhan och Shingal möter fortsatt svårigheter att få tillgång till sina heliga tempel.
Ezidis speak Ezdiki and they are followers of the Ezidi religion called Sharfadin. Ezidis are an ethnic and religious group (ethnoreligious group) and their religion is more than 6700 years old.
En ezidisk kvinna, för att skydda hennes integritet kommer vi att referera till henne som “A”, har återförenats med sin familj efter att ha tillbringat nästan tio år i IS-fångenskap. A var ett barn när hon 2014 blev fångad under attackerna på Shingal, en ezidisk stad i Irak, där hon Read more…
A Ezidi woman, to protect her privacy we will refer to her as “A”, has been reunited with her family after spending nearly ten years in ISIS captivity. A was a child when she was captured during in 2014 the attacks on Shingal, Iraq, where she was taken across borders Read more…
FIDH har rapporteret, at Sabri Essid, også kendt som Abou Dojanah al-Faransi, blev anklaget den 9. oktober 2024 af den Parisiske Kriminaldomstol for folkedrab og forbrydelser mod menneskeheden mod den Ezidi-befolkning i Syrien, begået af ISIS-medlemmer, herunder franske statsborgere. Bahzad Fahran fra NGO’en Kinyat understregede, at uden en undersøgelse fra Den Internationale Straffedomstol, forbliver nationale domstole den eneste mulighed for retfærdighed for Ezidi-ofre.
FIDH has reported that on October 9, 2024, Sabri Essid, also known as Abou Dojanah al-Faransi, was indicted by the Paris Criminal Court for genocide and crimes against humanity against the Ezidi population in Syria, committed by ISIS members, including French nationals. Bahzad Fahran of the NGO Kinyat emphasized that Read more…
Den svenske statsborger, Lina Ishaq, er anklaget for at have holdt ni Ezidi-børn og kvinder i sit hjem i Raqqa, Syrien, mellem 2014 og 2016.