Sex män som anklagas för att ha tillhört ISIS ställdes inför rätta i Bagdad den 20 september 2026, samtidigt som Irak går vidare med rättsprocesser mot utländska misstänkta som har överförts från förvar i Syrien. Förhandlingen är en del av en betydligt större rättsprocess som omfattar tusentals frihetsberövade personer, där irakiska utredare även granskar bevis för brott som begåtts mot ezider, däribland förslavningen av kvinnor.
Den inledande förhandlingen pågick i nästan tre timmar. Domaren gick igenom utredningsresultat och uttalanden som tillskrivs de tilltalade, däribland uppgifter om att de ska ha rest genom Turkiet till Syrien innan de anslöt sig till ISIS. Frågor om deras juridiska ombud togs också upp. Domstolen sköt upp förhandlingarna till den 5 oktober för att ge försvarsadvokaterna tid att gå igenom handlingarna i målen.
De sex tilltalade identifierades som Charlie Sun, Kamel Ben Mbarak, Najib Megherbi, Mehdi Ismael, Ibrahim Azahaf och Noureddine El Mansouri. Enligt deras franska advokater var Azahaf 14 år när han kom till Syrien. El Mansouri fråntogs sitt franska medborgarskap i juni 2026 och bestrider beslutet. Männen ingick i en grupp på 47 franska medborgare som överfördes från Syrien till Irak 2025.
Rättegångarna genomförs enligt Iraks antiterrorismlagstiftning. En medlem av Iraks högsta domarråd uppgav inför domstolen att de misstänkta kan dömas till döden om de fälls för brott som har detta straff i straffskalan. Företrädare för den franska ambassaden närvarade vid förhandlingen. De anklagelser som hittills har rapporterats gäller medlemskap i ISIS; ingen dom meddelades vid den inledande förhandlingen.
Rättegången äger rum mot bakgrund av en bredare överföring av ansvaret för frihetsberövade personer som tidigare hölls i nordöstra Syrien. I början av 2026 överfördes fler än 5 700 misstänkta från dussintals länder till Irak efter flera år i förvarsanläggningar som administrerades av Syrian Democratic Forces. Deras fall väcker frågor om var utländska misstänkta bör lagföras, hur bevis som samlats in över nationsgränser kan användas och huruvida rättsprocesserna kommer att fastställa ansvar för specifika brott mot offer.
I ett uttalande den 1 september uppgav Iraks högsta domarråd att First Karkh Investigation Court hade slutfört förhör i ett ärende som omfattade 5 704 misstänkta från 67 nationaliteter. Utredningarna inleddes i februari, och målen skulle överlämnas till domstolar i omgångar, där varje fall skulle bedömas utifrån den bevisning som finns i det enskilda ärendet.
Rådet uppgav att sex misstänkta hade identifierats vars ärenden direkt kopplade dem till förslavningen av ezidiska kvinnor. Deras roller omfattade frihetsberövande, transport, försäljning, övervakning och att dra nytta av ISIS system för förslavning. Uttalandet fastställde inte att dessa var samma sex tilltalade som ingick i den franska gruppen.
Den bredare utredningen gäller dock brott som stod i centrum för det Ezidiska folkmordet 2014. En FN-kommission slog 2016 fast att ISIS hade begått folkmord mot det ezidiska folket genom en kampanj som omfattade dödande, sexuellt slaveri, tortyr, tvångskonvertering och överföring av barn. Att utreda vem som frihetsberövade, transporterade, sålde eller utnyttjade fångar är därför avgörande för att fastställa individuellt ansvar inom detta system.
Franska försvarsadvokater har krävt att deras klienter ska återföras till Frankrike för att ställas inför rätta där. I ett uttalande den 17 september hävdade de att tillgången till handlingarna i målen var otillräcklig och att möjligheten till konfidentiell kommunikation med de frihetsberövade var begränsad. De varnade också för att rättsprocesserna kan utsätta deras klienter för risken att avrättas.
Irakiska terrorismrättegångar har tidigare kritiserats för sin snabbhet och brister i processuella rättssäkerhetsgarantier. År 2019 dömdes 11 franska medborgare till döden i Irak; deras straff omvandlades senare till livstids fängelse. I sin redogörelse för den bredare utredningen uppgav Iraks högsta domarråd att advokater hade utsetts för samtliga tilltalade och beskrev även tillgång till sjukvård, kontakt med familjemedlemmar samt besök av humanitära och diplomatiska representanter.
Rådet uppgav också att förfaranden pågick för att frige 457 syriska frihetsberövade personer efter att utredarna hade funnit att bevisningen var otillräcklig för att fortsätta rättsprocesserna mot dem. Detta understryker behovet av att skilja mellan frihetsberövande, anklagelser och bevisat straffrättsligt ansvar genom hela en process som omfattar tusentals människor.
För ezidiska överlevande är en central fråga om lagföringarna kommer att fastställa vilka brott som begicks mot dem och vilket ansvar de personer som låg bakom brotten hade. Påstådd anknytning till ISIS och ansvar för specifika handlingar av förslavning, sexuellt våld eller folkmord kräver var sin bevisprövning. Ett mål som enbart gäller medlemskap kan inte förutsättas besvara dessa andra frågor. Irakisk lagstiftning behandlar inte på ett tillräckligt sätt karaktären och allvaret i ISIS brott. Att lagföra gärningspersoner enbart för medlemskap i en terroristorganisation tar inte hänsyn till de specifika grymheter som de har begått. Där bevisningen fastställer individuellt ansvar bör de ansvariga lagföras för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, inte enbart för sin anknytning till ISIS.
De franska tilltalades nästa förhandling är planerad till den 5 oktober. I de bredare utredningarna återstår det att se vilka misstänkta som kommer att åtalas för brott mot ezider, vad åtalen kommer att omfatta och hur de överlevande kommer att kunna delta.
