Ezidier hindras från att besöka Lalish – den heligaste platsen för ezidierna

Den kurdiska regionalregeringen (KRG) har begränsat hundratals ezidiska pilgrimer, särskilt från Shingal (Sinjar) och andra områden i Nineveh, från att besöka Lalish-templet, som är den heligaste religiösa platsen för ezidierna. Dessa restriktioner, som genomförs vid olika vägspärrar, har tillskrivits politiska och militära skäl och har varit i kraft under flera år. Ledare, aktivister och till och med religiösa figurer bland ezidierna har rapporterat att de nekats tillgång till Lalish, trots att det är en central plats för tillbedjan inom deras tro. Den pågående hindringen ses av många som ett brott mot ezidiernas religionsfrihet och en överträdelse av både den irakiska konstitutionen och internationella människorättsavtal.

En av de främsta figurerna som har talat emot dessa restriktioner är Fakhir Khalaf, en ezidisk religiös ledare från Shingal. Han har inte kunnat besöka Lalish för religiösa plikter på över tre år och anger politiska skäl som är kopplade till maktdynamiken inom den ezidiska religiösa ledarskapen. Khalaf har föreslagit att de religiösa ledarna vid Lalish-templet, inklusive Emiren och Baba Sheikh, är kopplade till politiska partier, vilket har bidragit till det pågående förbudet mot pilgrimer från Shingal. Hans frustration delas av många ezidier som anser att dessa religiösa ledare borde kämpa för folkets rättigheter snarare än att underlätta restriktionerna.

Samhällsaktivisten Saeed Shamo, som varit en högljudd kritiker av behandlingen av ezidier sedan deras fördrivning av IS (ISIL) 2014, har inte heller fått tillåtelse att besöka Lalish på fem år. Han tillskriver sin uteslutning hans tidigare aktivism, vilket gjort honom till ett mål för granskning av KRG:s säkerhetsstyrkor. Shamo fördrevs 2014 när ISIL erövrade Shingal och slaverade tusentals ezidier, men kunde inte återvända till Kurdistanregionen efter sin återkomst till Shingal 2018 på grund av det politiska klimatet och de säkerhetsrestriktioner som var i kraft. Han är en av många ezidier som känner att deras rätt att besöka heliga religiösa platser orättvist hindras av politiska överväganden.

Betydelsen av Lalish heliga tempel för ezidierna

Lalish, den heligaste platsen i Ezidkhan och den heliga platsen för ezidierna. Foto: Wikimedia Commons.

Lalish-templet, som ligger i Sheikhan-distriktet, 60 km nordost om Mosul, har varit ett centrum för ezidisk religiös praktik i århundraden. Det är här stora religiösa ceremonier äger rum, (Charshäma Säre Sale) såsom nyårsfirandet Charshama Sare Sale och Jama Eid-pilgrimsvandringarna, som lockar tiotusentals ezidier. Dessa evenemang är centrala för den ezidiska tron, där pilgrimsvandringar utgör en viktig del av de religiösa ceremonierna, tillsammans med praktiker som bön och fasta. KRG har snabbt avfärdat påståenden om att pilgrimer blockeras, med Luqman Mahmoud, talesperson för Lalish-templet, som hävdar att de inte har fått några officiella klagomål om restriktioner. Emellertid rapporterar många pilgrimer att de blivit stoppade vid vägspärrar på väg till templet, vilket undergräver påståendet om fritt tillträde.

Denna fråga har eskalerat de senaste åren, särskilt efter de militära spänningarna som följde händelserna den 16 oktober 2017, när irakiska styrkor tog kontrollen över omtvistade områden som Shingal efter Kurdistanregionens självständighetsreferendum. Sedan dess har Shingal varit fångat i en politisk och militär konflikt, med flera väpnade grupper verksamma i området, inklusive den irakiska armén och de populära mobiliseringsstyrkorna (PMF), som huvudsakligen är pro-shiitiska paramilitära grupper. KRG:s säkerhetsstyrkor, under Kurdistans Demokratiska Partis (KDP) ledning, har alltmer använt dessa militära kopplingar som en anledning att hindra ezidier från att komma åt Lalish.

Mirza Khalaf, befälhavare för KRG:s Peshmerga-styrkor i Shingal, bekräftade blockeringen av pilgrimer och förklarade att KRG:s säkerhetsstyrkor hindrar personer som är kopplade till Kurdistans arbetarparti (PKK) eller Hashd al-Shaabi från att komma in i Kurdistanregionen, inklusive besök till Lalish. KRG har hävdat att dessa säkerhetsåtgärder är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, men bristen på transparens gällande procedurer och juridiska rättfärdiganden har lett till att många ezidier ifrågasätter rättvisan i dessa restriktioner.

Trots KRG:s och säkerhetsstyrkornas påståenden hävdar många ezidier att restriktionerna är politiskt motiverade och en del av en större ansträngning att kontrollera det ezidiska folket genom att utnyttja religiösa och politiska splittringar. Khairi Ali, chef för Petrichor Human Rights Organization i Shingal, betonade att dessa hinder har uppmärksammats av internationella organisationer och irakiska myndigheter. Han hävdade att ingen ezidier bör hindras från att besöka sina heliga platser, särskilt eftersom de som vill besöka Lalish inte begår något brott utan endast söker uppfylla sina religiösa plikter.

Ezidier är fortsatt trakasserade och diskriminerade även efter folkmordet 2014

Denna situation speglar ett större problem som det ezidiska folket står inför i Irak. Efter folkmordet som begicks av ISIL 2014, där tusentals ezidier dödades, slavsattes och fördrevs, har det ezidiska folket kämpat med de långsiktiga effekterna av fördrivning och marginalisering. Majoriteten av ezidierna i Irak lever idag fortfarande i flyktingläger eller i områden med osäker styrning, som Shingal och Sheikhan. Även om KRG har lovat att skydda minoriteters rättigheter, inklusive ezidiernas, känner många ezidier att KRG:s handlingar inte har återspeglat dessa löften. Regeringens misslyckande att skydda religionsfriheten och garantera tillgång till heliga platser som Lalish fördjupar bara den känsla av osäkerhet och misstro som många ezidier känner.

Situationen kompliceras ytterligare av interna splittringar inom det ezidiska ledarskapet. Det har förekommit tvister om utnämningen av Emiren av Shingal och Baba Sheikh, de två högsta religiösa figurerna inom det ezidiska folket. Denna interna strid har skapat ett extra politiskt spänningsfält som gjort det svårare för det ezidiska folket att presentera en enad front när de kämpar för sina rättigheter. Vissa ezidier erkänner inte auktoriteten hos det nuvarande religiösa ledarskapet i Lalish, särskilt efter utnämningen av Hazim Tahsin Beg som ny Emir, vilket har mötts med motstånd från vissa fraktioner inom folket.

Förutom Lalish har det ezidiska folket många andra religiösa helgedomar och platser i Nineveh-provinsen, varav många förstördes eller skadades allvarligt av ISIL. De pågående hindren för religiös tillbedjan undergräver inte bara ezidiernas andliga liv, utan hindrar också folket från att återuppbygga och bevara sitt religiösa och kulturella arv.

Den irakiska regeringen misslyckas återigen med sin skyldighet att skydda minoriteter i Irak

Fallet med Lalish-templet och blockeringen av ezidiska pilgrimer belyser de större svårigheter som det ezidiska folket står inför i Irak. Trots lagstadgade skydd för religionsfrihet både enligt irakisk lag och internationella människorättskonventioner, blir ezidiernas rättigheter systematiskt kränkta. Bristen på transparens, den politiska manipulationen av religiösa ledare och de pågående säkerhetsproblemen i regionen fortsätter att undergräva det ezidiska folkets förmåga att fritt utöva sin religion och få tillgång till sina heliga platser. Det internationella samfundet, människorättsorganisationer och irakiska myndigheter måste ta itu med dessa problem för att säkerställa att ezidierna kan utöva sina grundläggande rättigheter till dyrkan och religionsfrihet utan politiskt inblandning eller förtryck.

Ezidier talar ezdiki och följer den ezidiska religionen kallad Sharfadin (shärfädin). Ezidier är en etnisk och religiös grupp (etnoreligiös grupp) och deras religion är över 6700 år gammal.

Det finns cirka 550 000 ezidier i Irak, varav över 100 000 har migrerat utomlands. De som är kvar i fördrivning eller i områden som Sheikhan och Shingal möter fortsatt svårigheter att få tillgång till sina heliga tempel.

Denna artikel publicerades ursprungligen på KirkukNow. “KRG Bans Hundreds of Ezidi (Yazidi) Pilgrims from Visiting Lalish Temple” KirkukNow, 09-11-2024.